day nine - first step?
"Dumpade" el italiano igår. om man nu kan kalla det så... kändes inte alls kul. faktiskt. känns fortfarande inte speciellt bra. trodde inte jag skulle ta de så hårt faktiskt. blev t o m lite ledsen. men antar att de bara tyder på mänsklighet, förhoppningsvis(?!)...
de var väl egentligen han som tog upp de... eller ja, i alla fall fick mig att komma in på ämnet och ta tag i saker och ting... när vi pratade på msn(!) igår, så sa han att allt kändes annorlunda.. eller rättare sagt att jag kändes annorlunda... kunde ju inte fortsätta neka som jag gjort tidigare.. berättade för honom att det kändes så svårt alltihop i och med att han bor så långt bort.. och att vi ändå nästan aldrig kommer kunna ses. och att jag behöver någon som är här. i alla fall hyfsat i närheten, inte så långt bort som italien...
han förstog vad jag sa (bokstavligt talat :P), och tyckte väl egentligen samma som jag... men att han saknade mig... och jag sa ju så klart att jag saknade honom också. och tror faktiskt att en liten del av mig gör de.. vi sa i alla fall att vi skulle höras framöver nångång ändå.. får väl se vad som händer antar jag... men känns lite trist.. sorgligt på ngt sätt.. vi har ju ändå hörts varje kväll i typ 2-3 veckor...
nepp. sluta deppa. nu till det roliga/positiva! :) (klart att jag inte är helt känslokall och bara struntar i el italiano, men försöker att boosta mig själv lite nu :D)
svarade på mr nice guys mejl igår, men han har ännu inte hört av sig.. så får vänta och se vad som dyker upp under kvällen...
fick precis mejl från klättermusen, numera copy cat, också. fortfarande basic basic. kanske lite småflört (minimalt). jag vet, lite tråkigt, men blir lätt så i början. så vi får helt enkelt vänta och se vad det kan bli av detta :)
hur som helst så är nog både mr nice guy och copy cat helt klart godkända dejtingmaterial.
frågan är nu om jag vågar ta första steget?!
peace.
de var väl egentligen han som tog upp de... eller ja, i alla fall fick mig att komma in på ämnet och ta tag i saker och ting... när vi pratade på msn(!) igår, så sa han att allt kändes annorlunda.. eller rättare sagt att jag kändes annorlunda... kunde ju inte fortsätta neka som jag gjort tidigare.. berättade för honom att det kändes så svårt alltihop i och med att han bor så långt bort.. och att vi ändå nästan aldrig kommer kunna ses. och att jag behöver någon som är här. i alla fall hyfsat i närheten, inte så långt bort som italien...
han förstog vad jag sa (bokstavligt talat :P), och tyckte väl egentligen samma som jag... men att han saknade mig... och jag sa ju så klart att jag saknade honom också. och tror faktiskt att en liten del av mig gör de.. vi sa i alla fall att vi skulle höras framöver nångång ändå.. får väl se vad som händer antar jag... men känns lite trist.. sorgligt på ngt sätt.. vi har ju ändå hörts varje kväll i typ 2-3 veckor...
nepp. sluta deppa. nu till det roliga/positiva! :) (klart att jag inte är helt känslokall och bara struntar i el italiano, men försöker att boosta mig själv lite nu :D)
svarade på mr nice guys mejl igår, men han har ännu inte hört av sig.. så får vänta och se vad som dyker upp under kvällen...
fick precis mejl från klättermusen, numera copy cat, också. fortfarande basic basic. kanske lite småflört (minimalt). jag vet, lite tråkigt, men blir lätt så i början. så vi får helt enkelt vänta och se vad det kan bli av detta :)
hur som helst så är nog både mr nice guy och copy cat helt klart godkända dejtingmaterial.
frågan är nu om jag vågar ta första steget?!
peace.
Kommentarer
Trackback
